Jag älskar Drottningholm slott

Nu har jag åter varit på besök på Drottningholm slott för jag älskar slott och vackra trädgårdar.

När det gäller instagram så följer jag många trädgårdar och då från olika länder för att få inspiration. Själv behöver jag ingen egen trädgård det räcker att följa dem. Jag följer även roliga djur men vill ej ha husdjur mer det är för mycket jobb helt enkelt.

Jag åkte dit med några släktingar som var på besök från Istanbul. Vi åt först mat på Amida som ligger i Södermalm. Samt glass på gamla stan och sist åkte vi till Drottningholm slott. Jag är medlem i Beridna högvakten och bidrar med en slant för att de ska kunna sköta dessa hästar och vårda dem. Jag tycker det är bra att förvalta den kulturella arv vi har. Jag är väldigt intresserad av historia därför medlem i även Rojalistföreningen. Vi får då hem mycket information om all monarki från hela världen och all historik som har hänt. För monarki innebär historia även om de är symboler så är de också mest historiska av dem alla. För när det kommer till kungahus så vet man allt om alla som är släkt med dem. Om man plockar fram en president från ett land så har ni nästan ingen aning om deras familjer. För familjerna tar ej historisk plats på samma sätt som kungafamiljens medlemmar gör.

Även Drottningholm har många hemliga ingångar in för tjänstefolk.

Drottningholm är ett av Sveriges mest välkända och betydelsefulla slott, både historiskt och kulturellt. Det ligger på Lovön i Mälaren, väster om Stockholm, och har sedan 1600-talet varit en plats för kungligt boende, politiskt inflytande och konstnärligt skapande. I dag är Drottningholm den svenska kungafamiljens permanenta residens, samtidigt som delar av området är öppet för allmänheten och klassat som ett världsarv av UNESCO. Slottet och dess omgivningar representerar flera århundradens svensk historia och arkitektur.

Ursprung och uppbyggnad

Drottningholms historia börjar under 1500-talet, då Johan III lät bygga ett slott åt sin gemål, drottning Katarina Jagellonica. Den ursprungliga byggnaden brann dock ner, och det nuvarande slottet började uppföras i slutet av 1600-talet. Det var änkedrottningen Hedvig Eleonora som år 1662 gav uppdraget åt arkitekten Nicodemus Tessin den äldre att uppföra ett nytt slott på samma plats. Slottet ritades i barockstil, inspirerad av franska och italienska förebilder, särskilt Versailles.

Efter Tessin den äldres död fullbordades arbetet av hans son, Nicodemus Tessin den yngre, som även utformade den storslagna trädgården med terrasser, fontäner och skulpturer i klassisk stil. Dessa trädgårdar är ett av de mest välbevarade exemplen på barockanläggningar i Sverige.

Kungligt residens och konstnärligt centrum

Under 1600- och 1700-talen fungerade Drottningholm både som ett kungligt sommarresidens och som en plats för kulturell och konstnärlig utveckling. Det var framför allt under drottning Lovisa Ulrikas tid som slottet fick en ny roll som ett centrum för upplysningstänkande och konstnärligt liv. Hon var en kultiverad och lärd kvinna, gift med Adolf Fredrik, och hon lät bland annat inrätta ett stort bibliotek och utöka slottets konstsamlingar.

En av de mest betydande tillbyggnaderna från denna tid är Drottningholms slottsteater, som uppfördes 1766. Teatern är idag en av världens bäst bevarade 1700-talsteatrar och används fortfarande för föreställningar i historisk stil. Den är särskilt känd för sin originala scenmaskineri, som drivs med handkraft och kan återskapa ljud och effekter från 1700-talet, såsom åskväder, vind och vågor.

Förfall och återupplivning

Efter Gustav III:s död 1792 minskade Drottningholms betydelse, och under 1800-talet användes det mindre frekvent av kungafamiljen. Vissa delar av slottet föll i glömska och förföll. Under Oscar I:s och senare Oscar II:s tid gjordes dock vissa renoveringar, men det var först under 1900-talet som en mer omfattande återställning och restaurering av slottet påbörjades.

Det var framför allt kung Gustaf VI Adolf som visade stort intresse för att återuppliva Drottningholm. Under 1900-talets andra hälft restaurerades slottets interiörer till sina historiska utseenden, samtidigt som parken och omgivningarna fick tillbaka sin ursprungliga form. Detta arbete fortsatte under kung Carl XVI Gustafs tid, och han flyttade in i Drottningholms slott med sin familj 1981.

Världsarv och nutid

År 1991 utsågs Drottningholm till världsarv av UNESCO. Motiveringen var att slottet, parken och de kringliggande byggnaderna utgör ett unikt exempel på kunglig arkitektur i Europa från 1600- och 1700-talen. Världsarvet omfattar, förutom slottet, även slottsteatern, Kina slott (en paviljong i rokokostil från 1700-talet) och den omgivande parken med dess blandning av barock och engelsk stil.

Trots att kungafamiljen bor där, är delar av slottet och parken öppna för allmänheten. Besökare kan vandra i de välskötta trädgårdarna, uppleva guidade turer i slottets salar och se föreställningar i slottsteatern. Drottningholm är inte bara en plats för historiskt arv, utan också ett levande kulturcentrum.

Drottningholms historia är djupt sammanflätad med Sveriges egen utveckling som nation – från stormaktstid till modern monarki. Slottet har varit en plats för makt, konst, dramatik och förfall – och har återuppstått som en symbol för Sveriges kulturella och historiska rikedom. I dag står Drottningholm som ett exempel på hur historiska platser kan bevaras och samtidigt fortsätta leva och utvecklas i samklang med nutiden.