Vaksalagatan och Vaksalatorg utgör två av Uppsalas mest betydelsefulla och historiskt rika platser. Dessa områden har man genom århundradena utvecklat från landsvägar och torp till livliga stadsdelar fyllda med handel, kultur och samhällsliv.
Vaksalagatan – Från landsväg till stadsgata
Vaksalagatan som dessutom sträcker sig från Stora torget i centrum till stadsdelen Vaksala. Området har sina rötter i 1600-talets Uppsala. Gatan som man dessutom anlade som en rak väg in till staden. I dag känd som Vaksalavägen och var en viktig färdväg för bönder. Smed och hantverkare på väg in till staden för att sälja sina varor. Källa: brf-salabacke.se
Under 1800-talet genomgick Vaksalagatan betydande förändringar.
I enlighet med 1859 års stadsplan utvidgades gatan och ett torg, Vaksalatorg blev dessutom anlagd. Torget var tänkt som en plats för försäljning av livsmedel som spannmål, grönsaker, kött och bröd. Källa: DigitaltMuseum
Gatan har också varit en plats för industriell utveckling.
År 1885 öppnade handlanden Hjalmar Söderberg en garn-, sybehörs- och vävnadsaffär på Vaksalagatan 13. Företaget växte snabbt och blev ett av Uppsalas största textilföretag. Behovet av större lokaler ledde till flytt till Vaksalagatan 15. Där verksamheten fortsatte att blomstra. Uppsala Industriminnesförening
Arkeologiska utgrävningar längs Vaksalagatan har också avslöjat spår från medeltiden. Inklusive rester av trähusbebyggelse och fynd som en venetiansk glasbägare från sent 1200-tal. Dessa upptäckter ger en inblick i områdets rika historia och kulturella betydelse. Källa:Upplandsmuseet
Vaksalatorg – Ett nav för handel och kultur
Vaksalatorg är ett av Sveriges största torg och utgör en central punkt i stadsdelen. Torget har genomgått flera förändringar sedan sin anläggning. Det ursprungliga torget, enligt 1859 års plan, var mindre än det som skapades mot slutet av seklet. Vilket blev nästan tre gånger så stort. Länge saknades det dock bebyggelse som tydligt markerade torgets gränser. Källa: DigitaltMuseum
En av de mest framstående byggnaderna vid torget är Vaksalaskolan. Som ritad av stadsarkitekt Gunnar Leche. Byggnaden. Uppförd mellan 1925 och 1927 är ett framstående exempel på svensk 20-talsklassicism och har stor betydelse för områdets karaktär. Skolan bidrog till att höja statusen i stadsdelarna öster om järnvägen och är en viktig symbol för stadens kommunala omsorg och skolväsendets historia i Uppsala. Källa:Länsstyrelsen+1DigitaltMuseum+1
Torget har också varit en plats för olika marknader och evenemang. Historiska bilder visar hur torget användes för marknader där bönder sålde sina varor, vilket understryker dess roll som handelscentrum. Källa:brf-salabacke.se
Nutida betydelse och utveckling
Idag är Vaksalagatan och Vaksalatorg livliga områden som kombinerar historisk charm med modern urban utveckling. Längs gatan och torget finns en blandning av butiker, restauranger och kulturella institutioner. Exempelvis flyttade second hand-butiken Myrorna i juni 2024 efter 40 år på Kungsängsgatan till nya lokaler på Vaksalagatan, vilket gjorde det enklare för kunder att besöka butiken. UNT, Upsala Nya Tidning+1augustajanssons.se+1
Godisbutiken Augusta Janssons, känd för sin kvalitativa choklad och konfektyr, öppnade i oktober 2019 en butik på Vaksalagatan 7. Butiken erbjuder traditionella produkter enligt gamla recept och har blivit en populär destination för både gamla och nya kunder. augustajanssons.se
Sammanfattningsvis har Vaksalagatan och Vaksalatorg blivit dessutom utvecklad från historiska handelsplatser till moderna stadsmiljöer, samtidigt som de bevarat mycket av sin ursprungliga karaktär och betydelse. Deras rika historia och fortsatta utveckling gör dem till centrala delar av Uppsalas identitet och kulturarv.
