Mitt i hjärtat av Uppsala, intill Fyrisån och bara några minuters promenad från Domkyrkan, ligger en av stadens mest älskade byggnader – Saluhallen. För dagens Uppsalabor är den en självklar mötesplats där människor samlas för att äta lunch, köpa delikatesser eller bara njuta av den speciella atmosfären. Men Saluhallen är långt mer än en byggnad fylld av restauranger och matbutiker. Den är ett stycke levande historia som speglar hur Uppsala har utvecklats från en liten handelsstad till en modern universitetsstad.
Samtidigt är området kring Saluhallen omgivet av historier och sägner. En av de mest återberättade handlar om att prostituerade under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet brukade stå i den närliggande parken och vänta på kunder. Hur mycket av detta är sant? Och hur såg egentligen området ut för hundra år sedan?
En stad byggd kring handel
Uppsala har varit en handelsplats i över tusen år. Redan under vikingatiden gick viktiga handelsleder längs Fyrisån. Floden var stadens pulsåder och fungerade som transportled långt innan järnvägar och motorvägar byggdes.
Bönder från Uppland rodde eller seglade in till staden med sina båtar. De hade med sig spannmål, kött, fisk, smör, ost, skinn och ved. På vägen hem köpte de järnvaror, tyg, salt och andra produkter som inte kunde framställas hemma.
Marknader hölls på öppna torg där handeln ofta var livlig men också kaotisk. Under regniga höstdagar förvandlades marknadsplatserna till leriga ytor där djur, människor och kärror trängdes. Hygienen var långt ifrån den bästa.
Behovet av en modern saluhall
Under slutet av 1800-talet växte Uppsala snabbt. Universitetet expanderade, fler människor flyttade till staden och kraven på bättre livsmedelshantering ökade.
Samtidigt började många europeiska städer bygga saluhallar. Tanken var enkel men modern för sin tid.
I stället för att kött, fisk och grönsaker skulle säljas ute på gatorna skulle handeln ske inomhus i rena lokaler där kvaliteten kunde kontrolleras.
Detta var inte bara en fråga om bekvämlighet.
Det handlade om folkhälsa.
Koleraepidemier och andra sjukdomar hade visat hur viktigt det var med bättre hygien.
Saluhallen byggs
Uppsala Saluhall invigdes år 1909 efter ritningar av stadsarkitekten Axel Anderberg, som även ritade flera andra betydelsefulla byggnader i Sverige.
Byggnaden uppfördes i nationalromantisk stil med tegel, stora välvda fönster och ett imponerande trätak.
Den placerades vid Fyrisån, där handel hade bedrivits i århundraden.
Läget var ingen slump.
Här möttes människor från landsbygden och staden varje dag.
När Saluhallen öppnade var den en av de modernaste i landet.
Vi har många spökhistorier som du kan läsa om:
Här fanns:
- slaktare
- fiskhandlare
- ostbutiker
- bagare
- grönsakshandlare
- viltförsäljare
Allt samlat under samma tak.
Livet i Saluhallen förr
Tidigt på morgonen började arbetet.
Hästkärror kom körande med dagens leveranser.
Fisk anlände från ostkusten.
Kött transporterades från gårdar runt Uppsala.
Grönsaker kom från odlingar i Uppland.
Golven spolades rena varje morgon.
Slaktarna arbetade med stora styckningsknivar.
Doften av nybakat bröd blandades med rökt skinka, färsk fisk och kaffe.
För många Uppsalabor var ett besök i Saluhallen en självklar del av veckan.
Här handlade man inför söndagsmiddagen.
Fyrisån – stadens transportled
Idag är Fyrisån mest en plats för promenader och kajakpaddling.
För hundra år sedan var den betydligt livligare.
Båtar lossade varor nästan utanför Saluhallen.
Längs kajerna stod arbetare och bar säckar med mjöl, potatis och spannmål.
Området sjöd av aktivitet.
Kvarteren runt Saluhallen
Många kända byggnader i närheten:
-
-
- Domkyrkan
- Uppsala universitet
- S:t Eriks torg
- Gillet
- skytteanum
- Obelisken utanför Domkyrkan
- Helga trefaldiga kyrkan
- Gamla riksbankshuset
-
Det är lätt att tänka sig området som idylliskt.
Men verkligheten såg annorlunda ut.
Kring sekelskiftet 1900 var kvarteren runt Saluhallen betydligt råare än idag.
Här fanns:
- krogar
- ölstugor
- billiga hotell
- små pensionat
- arbetarbostäder
- magasin
Det var ett område där människor från många samhällsklasser möttes.
Studenter.
Arbetare.
Resande.
Handelsmän.
Soldater.
Och ibland även personer som levde utanför samhällets normer.
Prostituerade vid parken – myt eller verklighet?
En berättelse som fortfarande lever kvar i Uppsala handlar om att prostituerade brukade stå vid den lilla parken intill Saluhallen, särskilt kring det område som idag ligger mellan Saluhallen och Fyrisån.
Det finns historiska belägg för att prostitution förekom i Uppsala under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Liksom i andra svenska städer rörde sig prostituerade främst där det fanns många människor, resande, hotell, restauranger och krogar.
Området kring Saluhallen, järnvägen och stadens centrala delar var därför en naturlig plats där prostitution kunde förekomma.
Däremot finns det inga kända historiska källor som visar att just den lilla parken intill Saluhallen var en officiell eller permanent plats där prostituerade stod. Den uppgiften bygger främst på muntliga berättelser, lokala traditioner och minnen som har förts vidare mellan generationer.
Det är alltså sannolikt att prostitution förekom i området, men den ofta återgivna bilden av en särskild ”prostitutionspark” går inte att styrka med säkra historiska dokument.
Stadens skuggsida
Vid sekelskiftet hade Uppsala omkring 20 000 invånare.
Bakom den akademiska fasaden fanns också fattigdom.
Många kvinnor saknade möjlighet att försörja sig.
Arbeten för kvinnor var få och dåligt betalda.
En del arbetade som pigor.
Andra sydde kläder.
Några arbetade på tvätterier.
För vissa blev prostitution en sista utväg för att överleva ekonomiskt.
Detta var inte unikt för Uppsala utan ett problem som fanns i de flesta svenska städer.
Saluhallen under världskrigen
Under första och andra världskriget blev livsmedel en bristvara.
Ransonering infördes.
Kunderna fick stå i kö för smör, kaffe och kött.
Saluhallen blev en viktig plats där människor hoppades få tag på dagens mat.
Trots svåra tider fortsatte handeln.
Modernisering
Efter andra världskriget förändrades Sverige snabbt.
Stormarknader började konkurrera med de traditionella saluhallarna.
Många mindre handlare fick svårt att överleva.
Även Uppsala Saluhall gick igenom tuffa perioder.
Men byggnaden klarade sig tack vare sitt starka lokala stöd och sitt kulturhistoriska värde.
Saluhallen idag
I dag är Saluhallen en av Uppsalas mest uppskattade mötesplatser.
Här samsas klassiska delikatessbutiker med moderna restauranger, caféer och internationella smaker.
Byggnaden har bevarat mycket av sin ursprungliga charm samtidigt som den anpassats till dagens behov.
När man går genom hallen är det lätt att tänka på alla de människor som passerat här under mer än hundra år – bönder med häst och vagn, fiskare med morgonens fångst, hemmafruar med inköpskorgar, studenter på jakt efter en billig lunch och turister som vill uppleva en bit av Uppsalas historia.
En plats där historien fortfarande känns levande
Saluhallen är mycket mer än en plats för mat. Den är ett levande minne av en tid då handeln formade stadens liv och då Fyrisån var Uppsalas viktigaste transportled. Området runt byggnaden har sett både välstånd och fattigdom, glädje och sorg, hårt arbete och mänskliga öden.
Historierna om de prostituerade vid parken är en del av stadens folkliga berättartradition. De påminner om att även den vackraste stad har haft en skuggsida. Även om detaljerna i dessa berättelser inte alltid går att bekräfta med historiska dokument speglar de den sociala verklighet som fanns i många svenska städer kring sekelskiftet.
När man idag sitter på en uteservering vid Saluhallen och ser Fyrisån flyta förbi är det svårt att föreställa sig den myllrande handelsplats som en gång fanns här. Men tittar man noga på byggnaden, kajerna och de gamla kvarteren är det fortfarande möjligt att ana spåren av det Uppsala som en gång var – en stad där handel, människor och historier dessutom möter varandra varje dag.
2 svar på ”Saluhallen i Uppsala – en historia om handel, människor och stadens kanske mest mytomspunna kvarter”