Gamla Riksbankshuset i Uppsala

Gamla Riksbankshuset i Uppsala – beläget i korsningen mellan Östra Ågatan och Drottninggatan – är en av stadens mest monumentala och arkitektoniskt intressanta byggnader. Med sitt tunga, palatsliknande yttre och sin placering precis vid Fyrisån bär huset på en rik historia som sträcker sig över mer än ett sekel. Det är här Frimurarna håller till och är ägarna av själva huset. Många historiska byggnader i Uppsala har vi.

Här är en djupdykning i historien, arkitekturen och den förvandling som denna Uppsalaprofil har genomgått. I detta område har vi många katter i Uppsala.

Bakgrund: När staten tog över sedelutgivningen

Kring sekelskiftet 1900 genomgick det svenska bankväsendet en enorm förändring. År 1897 beslutade man att Sveriges Riksbank skulle få monopol på att ge ut sedlar, vilket tidigare var skött av enskilda privatbanker (så kallade enskilda banker).

Detta ledde till att Riksbanken behövde expandera kraftigt och etablera rejäla avdelningskontor runt om i landet. Uppsala, som en viktig universitets- och residensstad, var en självklar plats för ett av dessa nya, pampiga bankpalats.

Arkitekturen: Ett maktmonument i rött tegel

Byggnaden blev dessutom uppförd mellan 1902 och 1904 efter ritningar av arkitekten Ture Stenberg. Stenberg var vid den här tiden en framstående arkitekt (han ritade bland annat även Upplands Enskilda Bank vid Stora Torget) och han sparade inte på krutet. Färgen liknar också byggnader kring forumgallerian och Forumtorget.

Exteriören

Stilen brukar man beskriva som en blandning av nybarock och jugend, med starka influenser av svensk stormaktstid och vasastil.

• Materialet: Fasaden är klädd i mörkrött, hårdbränt förbländartegel med detaljer och sockel i grovhuggen röd granit. Detta ger byggnaden en nästan fästningsliknande karaktär – vilket naturligtvis var medvetet. En bank ska utstråla trygghet, stabilitet och ointaglighet.

• Detaljerna: Lägg märke till det pampiga hörntornet med sin kopparklädda huv och de tunga, barockinspirerade fönsteromfattningarna. Över huvudentrén sitter det svenska riksvapnet, Tre Kronor, hugget i sten som en påminnelse om statens närvaro.

Interiören

Innanför dörrarna möter du som besökaren av en monumental bankhall. Här fanns glastak som släppte in ljus, marmorgolv, detaljrika smidesgaller och tunga ekportar. Under bankhallen gömde sig de tjocka valven där guld och sedlar förvarades säkert bakom massiva ståldörrar. De övre våningarna inreddes som tjänstebostäder för bankdirektören och högre tjänstemän – en lyxig tillvaro med utsikt över ån och Domkyrkan.

Från stängda valv till levande mötesplats

Riksbanken bedrev sin verksamhet i huset under större delen av 1900-talet, men i takt med att bankvärlden blev digitaliserad och kontanthanteringen minskade. Då blev det också ett behov av förändring av lokala riksbankskontor. Riksbanken lämnade slutligen byggnaden, och under en period stod lokalerna inför nya utmaningar.

Att förvalta ett så pass unikt byggnadsminne kräver sinne för detaljer. Huset har under senare decennier dessutom blivit renoverad varsamt för att bevara de kulturhistoriska värdena, samtidigt som lokalerna har anpassats för modern verksamhet.

Idag förknippar många uppsalabor (och studenter i synnerhet) byggnaden med restaurang- och nattklubbsverksamhet. Att dricka kaffe eller ta en drink i de lokaler där Upplands kassa förr räknades har gett huset en helt ny, mer folklig dynamik. Kontorslokalerna i huset rymmer idag också olika företag som uppskattar den unika sekelskiftesmiljön.

Varför är byggnaden viktig för Uppsala?

Gamla Riksbankshuset är mer än bara en vacker fasad. Det är en visuell påminnelse om Uppsalas utveckling från en renodlad universitets- och kyrkostad till ett modernt regionalt centrum kring sekelskiftet 1900.

Tillsammans med de angränsande husen längs Östra Ågatan utgör det en av stadsbildens mest fotograferade silhuetter. Det kontrasterar vackert mot det modernare Uppsala och står stadigt som en symbol för en tid då arkitektur blev tillåten att kosta pengar, ta plats och uttrycka ren och skär makt.

Tips för nästa promenad: Nästa gång du går över Nybron eller promenerar längs Fyrisån, stanna till vid korsningen Drottninggatan/Östra Ågatan. Titta upp mot hörntornet och de små detaljerna i graniten – det är som att titta rakt in i det tidiga 1900-talets svenska finanshjärta.

Gamla Riksbankshuset i Uppsala (hörnet Kungsängsgatan/Bangårdsgatan), så är historiken följande:

• Riksbanken beslutade 1965 att sälja byggnaden till de lokala frimurarorganisationerna, efter godkännande av riksdagen. Köpare var Brödraföreningen Vidar och S:t Johanneslogen Stenbocken.
• Efter ombyggnad invigdes frimurarnas lokaler i maj 1967. Sedan dess har huset varit deras logehus.

När det gäller vem som äger huset i dag, är det fortfarande de lokala enheterna inom Svenska Frimurare Orden som äger och använder fastigheten som logehus. Det finns inga uppgifter om att fastigheten skulle ha bytt ägare sedan köpet 1965.

Nya Riksbankshuset vid Kungsängstorg (byggt 1989), så är det en annan byggnad. Den såldes 2012 och blev därefter hem för Uppsala Auktionskammare.