Förhandstitta på Guldfeber – stölderna på Kungliga Myntkabinettet

I “Guldfeber – stölderna på Kungliga Myntkabinettet” ramlar vi rakt in i en svindlande brottshärva och en episk berättelse om begär, hemligheter och lögner. Foto: Jan Danielsson/SVT

På söndag har Guldfeber premiär på SVT Play. Det är en dokumentärserie i tre delar om stölderna på det Kungliga Myntkabinettet i Stockholm. Alla delar släpps på SVT Play söndag 19/4. Vi kan nu meddela att alla delar finns att förhandstitta på i pressrummet. Observera att du måste vara inloggad. Här hittar du Guldfeber:

Så blir du kunglig Hovleverantör

I slottsarkivet finns omkring 15 hyllmeter med ansökningar från företag som önskat bli Hovleverantörer. Arkivet sträcker sig från Oskar II:s tid vid mitten av 1800-talet fram till i dag.

Det är långt ifrån alla. Kön till Hovleverantörshimlen har varit lång ända sedan 1600-talet.

Hur många det är vet ingen. Att göra ett överslag är vanskligt eftersom ingen vet vad som är ett normalår.

– Det varierar från år till år hur många som söker. I samband med till exempel Kronprinsessans bröllop ökade antalet förfrågningar, säger Maria Gunnarsson, redaktör för Hovlev.se.

För att beviljas en status som Hovleverantör, och därigenom få tillåtelse att använda emblemet med det stora riksvapnet i marknadsföringen, finns det många krav. De två viktigaste är:

Företaget ska: 1. Ha ett mycket gott renommé och 2. Uppfylla höga krav på etik.

Missbruk beivras

Är du frestad att testa vad ett kungligt sigill skulle göra med din verksamhet men har på känn att ditt företag har brister i renommé och etik?

Prova inte. Hovet har koll.

Jan Lindman, överintendent och chef för H. M. Konungens Hovförvaltning, vad väntar den som använder hovleverantörsemblemet utan kungligheternas välsignelse?

– Vanligtvis ett brev från hovet där vi upplyser om att hovleverantörsemblemet är avsett för företag som utsetts till Kungl. hovleverantörer.

Har det hänt att emblemet missbrukats?

– Ja det har hänt. Det har oftast handlat om att emblemet exponerats i annonser på ett sätt som inte överensstämmer med föreskrifterna.

Har det hänt att Kungen eller Drottningen vid något tillfälle uppskattat en produkt så mycket att de utsett leverantören/tillverkaren till hovleverantör på eget initiativ eller uppmanat leverantören/tillverkaren att ansöka?

– Nej det har inte förekommit.

Kan man ångra sig och avsäga sig statusen?

– Ja, det kan man göra.

Har det hänt?

– Nej, men det har förekommit att Hovleverantörer inte inkommit med ansökan om förlängning av sin hovleverantörsstatus. Det kan förekomma om bolaget till exempel blivit uppköpt eller om bolaget slutat leverera produkter till hovet.

Vanliga frågor

På Sveriges hovleverantörers hemsida hovlev.se svarar Wilhelm Reuterswärd, förste hovintendent vid hovstaterna på de senaste 400 årens vanligaste frågor. Nedan följer de vanligaste frågorna med svar från hovlev.se.

Hur blir man Kunglig Hovleverantör?

– Hovleverantörskap beviljas i dag endast av H.M. Konungen och H.M. Drottningen. Utnämningen grundar sig på att företaget levererar varor eller utför tjänster åt någon medlem av kungafamiljen. Hovleverantörskapet är personligt knutet till företagets vd eller motsvarande. Ett företag som på eget initiativ levererar produkter till kungahuset blir inte av det skälet hovleverantör.

Vem kan ansöka om att bli Kunglig Hovleverantör?

– Företag som säljer varor eller tjänster till kungahuset kan ansöka om att bli Kunglig Hovleverantör om företaget är registrerat i Sverige och leveranserna har pågått länge och är regelbundna. Hur ofta företaget ska leverera varor till hovet varierar helt naturligt beroende på varans karaktär. Såväl enskilda firmor, ekonomiska föreningar som aktiebolag kan ansöka. Bolagsformen saknar betydelse.

Kungliga smycken

Aldrig tidigare har tv-tittarna kunnat studera de kungliga svenska juvelerna så närgånget som nu. I två unika program öppnas det kungliga smyckeskrinet, och fram plockas ovärderliga tiaror, halsband och örhängen. Smyckena berättar om kungahusets och Sveriges historia och om de kvinnor som burit juvelerna genom historien. Drottning Silvia, kronprinsessan Victoria och prinsessan Christina berättar personligt och initierat om smyckenas historia som symboler för makt och kärlek.

Du kan se det båda avsnitten av Kungliga smycken här. Tryck på fliken Video

För att kunna förhandstitta på program i Pressrummet behöver du logga in. En inloggning skapar du enkelt själv här:

– Smyckena berättar så mycket, de är en skatt, ett kulturarv. De står för så mycket som Sverige har stått för och kontakterna med olika länder, säger drottning Silvia i Kungliga smycken, där hon för första gången nu låter svenska folket på nära håll detaljstudera några av kungahusets allra främsta smycken.

I programmen får vi se det mytomspunna så kallade kröningsdiademet som burits av en kejsarinna i Brasilien, rosa topaser från den ryska tsarfamiljen och flera juveler med kopplingar till Napoleon så som de berömda Leuchtenbergska safirerna. De kom till Sverige med drottning Josefina, hustrun till Oscar I som var Napoleons gudbarn och styvbarnbarn.

Med drottning Josefina kom också kamédiademet, som både drottning Silvia och kronprinsessan Victoria bar på sina bröllop. Och drottning Silvia berättar nu att det var kungens idé att hon skulle bära kamédiademet som brudkrona.

– För mig var det så skönt att veta att både prinsessan Birgitta och prinsessan Desirée hade burit kaméerna. Det var som ett bra omen för mig. På nåt sätt blev det ju ett bröllopsdiadem, säger drottning Silvia.

– De finns där att beskåda och verkligen betrakta, och de berättar så mycket om en tid och i vissa fall också personer. Jag tycker att det gör historien levande, säger kronprinsessan Victoria.

Med hjälp av smyckesexperter och historiker gräver Sara Bull och hennes team i arkiv runt om i världen och hittar ny information om de kungliga smyckena som avslöjas i programmet.

– Jag har många minnen kring det här smycket eftersom min mamma brukade bära det, säger prinsessan Christina och öppnar asken till prinsessan Sibyllas diadem, och berättar hur hon och hennes systrar övertalade fröken Silva Sommerlath att använda farmoderns diadem på galan kvällen före bröllopet.

– Vi sa; ”du måste ha det här på dig. Vår mamma måste få vara med när Carl Gustaf äntligen gifter sig!”, berättar prinsessan Christina.

Kungliga smycken är en dokumentär i två delar av Sara Bull och Rikard Collsiöö för Sveriges Television.

Mitt möte med toppolitikern Stefan Hanna

Jag har haft möte med f.d Centerpartisten Stefan Hanna på Waynes Coffee då jag är intresserad av att samarbeta med honom.

Jag och alla i mitt team hoppas se honom bland oss i framtiden och vad det är kan jag inte avslöja förrän vi får ett klartecken från hans sida.

Stefan Hanna bloggar och ni kan hitta hans blogg om ni klickar här.

Jag kunde inte låta bli att ställa honom massa frågor om politiken och varför han blev utesluten ur Centerpartiet. När man väl lyssnar på honom så förstår man politiken bättre. Han har väldigt bra retorik och låter väldigt genuin när han talar. Han är väldigt pedagogisk också när han förklarar missförstånd så att man får en bra helhetsbild av både honom och politiken.

Stefan har startat ett nytt parti som jag kommer berätta mer om inom kort.

Kungliga OS-deltagare och sportutövare

Det är kanske en eller två sporter som dyker upp på minnet när man pratar om sport och kungahus. Men de två ämnena hänger faktiskt ihop mer än vad många kan tro. Under de senaste hundra åren har samtliga kungahus varit otroligt sportintresserade, varav flera kungligheter har representerat sina nationer i tävlingar och OS-sammanhang.

Typiska kungliga sporter

Ridsport av olika slag har alltid förknippats med kungligheter och gör det än idag. Även om det inte är lika vanligt i de skandinaviska kungahusen är det desto större i huset Windsor i England. Där är det vanligt med hästsporten polo, vilket prinsarna Harry och William tävlade i under sin skoltid.

Däremot föredrog de två prinsarna också tuffare tag. Båda tävlade i rugby, vilket flera av deras ingifta kusiner och andra släktingar har utövat. I övrigt är både motor- och båtsport stort i de europeiska kungahusen, såväl som tennis, cricket, skidåkning och golf. Och huset Bernadotte är inget undantag.

Aktiva Bernadottar

Det svenska kungahuset har ett stort sportintresse. Kung Carl Gustav har varit aktiv sedan unga år och han har alltid tyckt om att vara utomhus. Detta syns bland annat i ett stort intresse för skytte, skidåkning och båtracing. Intresset delas av både Drottning Silvia och kungabarnen. Prins Carl Philip är den av de tre barnen som har gjort en karriär av sitt sportintresse, då han har tävlat i rally.

Kronprinsessan är också mycket aktiv och både hajkar, åker skidor och spelar golf. Den i kungafamiljen som är mest sportintresserad är däremot Prins Daniel. Det verkar inte finnas någon sport han inte följer eller utövar, och han testar på det mesta. Om somrarna föredrar han att spela golf och han har till och med gått ett par rundor med Henrik Stenson, som är den första svenska majorvinnaren och OS-silvermedaljör. 2020 kan Stenson få chansen att vinna ett OS-guld, men först måste han kvalificera sig till landslaget. Uttagningen sker efter US Open i juni. Enligt  bet365 nyhetsrapporteringar om golf och sportspel är oddset för hans seger i turneringen 61.00.

Kungligheter i OS-sammanhang

Det finns flera exempel på kungligheter som har varit så pass framgångsrika i sina sporter att de har deltagit i internationella tävlingar och representerat sina nationer i OS.

1976 tävlade den brittiska drottningen Elizabeth II:s dotter Anne i hästhoppning vid OS i Montreal. Innan dess hade hon ställt upp i flera Europamästerskap och vunnit både silver och guld, individuellt och i lag. 2012 deltog hennes dotter, Zara Tindall, i OS i London i samma gren. Det resulterade i ett silver. Enligt den nu 38-åriga Zara hade hon  gärna gjort comeback i OS 2020.

1992 ställde de nuvarande kungen av Spanien upp i OS i soling.

Någon om återkommande har ställt upp i OS är Albert den II av Monaco. I alla vinter-OS mellan 1988 och 2002 tävlade han i bob. Han är i sin tur sedan 2011 gift med den australiensiska simmerskan Charlene Wittstock, som också har deltagit i OS (2000).

 

Kungahusen är synliga i fler sportsammanhang och inte bara från läktarna. Det gäller att titta noga på deltagarlistorna. Det är inte omöjligt att det finns deltagare med kungligt påbrå, både på nära och avlägset håll.

 

Translate »