Lärarahögskolan i Seminariet matsal

Lärarhösgkolan i Uppsala är en mycket gammal skola här spökar det som sjutton ska ni veta.

Seminariet eller Seminariehuset är en byggnad i Uppsala. Byggnaden är belägen i Seminarieparken i Luthagen och var tidigare säte för Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.

1914 påbörjades uppförandet av den nya skolbyggnaden med nationalromantiska stilideal. Byggnaden invigdes den 29 mars 1917 och är byggd i brunrött tegel enligt ritningar av Axel Lindegren, med omväxlande stora och små spröjsade fönster som ger ett stort ljusinsläpp i de lokaler som sedan byggnadens uppförande var ämnade för undervisning av blivande lärare. Fasadteglet kom från S:t Eriks lervarufabrik i Uppsala. Byggnaden har en markerad gråstensgrund och högt takfall.

Idag används byggnadens lokaler av Folktandvården och Uppsala Musikklasser.

Det finns spöken i Uppsala! I den äldre delen av Katedralskolan, en byggnad från 1869 berättas det att fler osaliga andar härjar. På natten kan man ibland få höra kusliga skrik, fotsteg och stoj från de öde korridorerna där elever högljutt tar sig mellan de olika lektionerna på dagarna.

Och på morgonen när ljuset bryter mörkret dansar skuggor av forna elever på väggarna och dämpade ljud hörs från framrusande fötter.
I någon av korridorerna kan man på natten kanske få se skymten av en till åren kommen man med ett obehagligt utseende, ondskefullt och strängt, ett ansikte som framkallar rysningar vid åsynen. Möjligheten finns att detta är Rudolf Annerstedts osaliga ande. Han var rektor på Katedralskolan i mitten av 1800-talet.
Det berättas att rektor Annerstedt använde kroppsaga flitigt och förde ett stryk-register. År 1858 ska han ha blivit suspenderad en tid efter att ha misshandlat en elev.
Det spökar på andra platser i skolan också. I ett av källarvalven under skolan påstås en kostymklädd student visa sig med en blodig studentmössa i handen. Efter en icke godkänd studentexamen år 1910 ska han ha hängt sig.

Spöken på flera platser
I slutet av 1800-talet skedde ett självmord på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva. Där ska en bibliotekarie ha hängt sig i tidskriftsläsesalen. Varför är höljt i dunkel. Nu skrämmer hans ande slag på studenterna ibland när mörkret faller, berättas det.
Både i och utanför Uppsala finns det områden som mellan 1600- och 1800-talet fungerade som avrättningsplatser, och i nära anslutning till dessa begravdes ofta de avrättade. På en del av dem påstås spöken härja.
På höjden i stadsdelen Flogsta, där de stora vita flerbostadshusen är uppförda ska det ha funnits en galgbacke. I alla fall enligt en karta över området från år 1778, skriver bloggen Scribo.se Det äldsta belägget för en galgbacke är från år 1689.
Då kallades höjden ”Gamble Galge Backan”. Här avrättades folk förmodligen genom hängning.
Avrättningar i Sverige var offentliga fram till år 1876. Den 28 mars år 1849 avrättades i Uppsala Dal-Pelle på galgbacken i Svartbäcken genom halshuggning. Han blev den siste personen att avrättas i Uppsala. John Alfred Anderson Ander, dömd för rånmord, blev den siste att avrättas i Sverige den 23 november år 1910 på Långholmen i Stockholm. År 1921 avskaffades dödsstraffet i Sverige.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *