Showing all posts in augusti 2009

In Veckomagasinet

Då har jag börjat jobba som nyhetsankare igen på SIU

Author anne von poratPosted on Leave a comment
I dag kommer höstterminens första säsong att sändas på kvällen 20.30. När jag kom sa ordförandet att jag var sen för TV Uppsala var där för att filma mig. Tyvärr hann vi inte med det eftersom min sänding skulle bli för sen. Nästa gång ska de spela in mig.
Jag är fortfarande osminkad eftersom jag hade rodnader. Nu har rodnaden lagt sig lite men inte helt och hållet. Det känns bra att gå utan smink ett tag och låta huden andas.

In Veckomagasinet

Café tant Gredelin i Enköping med smak av 1800 talet

Author anne von poratPosted on Leave a comment

Den ligger i ett 1800 tals hus och namnet kommer i från kända barnböckerna.

Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin är figurer i sagoböcker av Elsa Beskow. Förutom tanterna finns Farbror Blå, barnen Petter och Lotta samt pudeln Prick.

Förebilderna till figurerna var Elsa Beskows mostrar och morbror som var ogifta och bodde tillsammans. När Elsa var femton år dog fadern och familjen flyttade till mostrarna på Storgatan i Sigtuna.

De tre tanterna tros representera tre olika kvinnotyper: den moderliga och husliga, den manhaftiga och den "förnämt sjåpiga". Tant Grön, som sköter trädgården, är den manhaftiga, tant Brun, som står i köket, är den moderliga och husliga, och tant Gredelin, som mest sitter i salongen och broderar.

Idag finns kaféet Tant Brun i Sigtuna och Gredelin i Enköping efter dessa böcker.

Tjejerna som jobbade i caféet var klädda enligt böckerna dvs med krinoliner som är utsvängda kjolar från 1800 talet.

 Deras räkmackor var suveräna.

In Veckomagasinet

Drömmen om Vampyren Vlad Tempes

Author anne von poratPosted on 2 Comments

I dag drömde jag om att jag gick ner för en brant backe och inte ville gå ensam. Jag såg Dracula längre upp som också var på väg ner och jag visste att han inte var vampyr på riktigt att det bara var ett rykte han hade fått. Jag väntade på honom för att gå ner tillsammans. Hela tiden var jag rädd över att han skulle äta upp mina fingrar. Jag försökte täcka mina fingrar genom att dra in händerna i ärmen.

Han hälsade på mig och då lät jag ett galler stå mellan honom och mig för tänk om han ändå är sorten som biter en eller bara suger blod. Jag ville inte vara dömande men jag kunde heller inte riktigit slappna av.

Här ser ni brides of Vampire