september 2009 - En blogg om attraktionslagen och kungafamiljen - Veckomagasinet

Om du inte tror på spöken, kommer du inte att tro mig heller för jag lever med spöken dagligen.

 Här har jag lite blodröda läppar till lite löshår som är av en annan färg.

 Helt utan läppstift det ni ser är min tatuering som fortfarande sitter som berget. Det har gått bort lite vid mungiporna så jag måste göra om proceduren med smärta från en pistol av laser de skjuter mot munnen. Jag har mörkblå mascara på mig.

Den där pistolen skulle behövas för att sätta vissa människor fett på plats. Det finns människor som inte skräms av något. De är helt enkelt inte rädd för spöken och då finns det inget mer jag kan göra för att nå dessa människor på. Tror du inte på spöken så kommer du aldrig tro mig heller för jag lever dagligen med spöken.

Pianisten Deyhim spelar sången oro

Han sa att den heter oro men jag har letat efter den på youtube utan att lyckas. Känner någon annan igen denna sång och vet vad den heter? Alla satt framför honom när han spelade dvs i publiken medan jag satt på fönsterräcket för att kunna spela in honom.

Han är från iranska delen av Azerbadjan.

Denna sång älskar jag och jag hoppas att jag kan fortsätta älska den. Jag kan lätt tappa intresse för film, musik och fester om jag accosierar dem med människor jag inte gillar. Det finns vissa filmer jag inte ens vill se pga av människor jag inte gillar påminner mig om filmen.
Han spelar inne på Wijk Slott i Balingsta utanför Uppsala.

Att aldrig tappa ansiktet

Många människor tror att de slipper kritik om de själva talar direkt om vilka fel de har. En svensk stå upp komiker talade direkt om för publiken att han var kort. Han var inte kort kanske lite kortare en medellängd, men inte så att man tänkte på det. Han kanske trodde att om han själv direkt skulle erkänna sina brister skulle folk inte trycka på den punkten eftersom den nu var synlig. Det lät som om han var misstänkt för mord och var tvungen att erkänna mordet. Antingen är man mördare eller så är man icke mördare. Man kan inte tro att alla ska se på varandra med likadana ögon.

Jag har blivit kallad knubbsäl och miss piggy flera gånger. Borde jag börja prata till en publik genom att först skämta om min vikt? Tänk om jag är nöjd med min vikt? Jag skulle dö om jag inte hade min byst och vill inte bli av med den ett gram. Jag vill tvärtom gå och fylla på lite mer kring bysten med en metod som heter Macroline.

 Visa aldrig ditt rätta ansikte för folk de är inte värda det. Eller lägg inte ner energi på att visa ditt rätta ansikte. Den som är intelligent ser dig ändå och den som inte har intelligens är ändå inget att hänga i julgranen.

Säg mig är vi inte lika jag och miss piggy?

 

Projekt prinsessa

Jag såg världens pinsammaste och löjligaste Disney film i går som heter Projekt Prinsessa. Jag har som regel att titta på alla filmer som handlar om prinsessor och se alla dokumentärer kring ämnet också.  Alla tjejer tävlade om att bli vald till just prinsessa. Man kunde se elaka typer som gick över lik för att bli prinsessor och ändå vann den som hade den godaste hjärtat. Bild: Projekt Prinsessa

Skådespelare:

Selena Gomez, Demi Lovato, Jamie Chung, Tom Verica.

Jag är inbjuden på golf av sveriges främsta kändisar

Hej Hertiginnan af Uppsala du har väl inte glömt av Stockholms skönaste golftävling som 
går av stapeln imorgon?
Kl 15.00 drar konferencier Martin ”Miss Inga” Johansson igång den stora folkfesten som pågår till kl 19.00 
på Björklidens GolfKlubb i Bromma.
Med på morgondagens startlista står: extremskidåkaren Sverre Liljeqvist, skådespelerskan Helena Bergström och 
artisten Andreas Johnsson.

Miss Inga är han i mitten. Blondinbella känner väl alla igen?

Detta är Helen Bergström Sveriges bästa skådespelerska enligt mig

Jag älskar att drömma

Jag är en drömmande människa som inte alltid är närvarande i tragedier som alla andra människor kan vara. När en människa försöker väcka mig från min dröm så har jag väldigt svårt att förlåta personen. Jag blir påmind om varför jag inte gillar människan varje gång jag ser människan. Har jag en gång känt mig besviken på en människa så försvinner aldrig känslan hos mig. Jag har väldigt svårt att förlåta människor som gör mig illa när jag aldrig har gjort dem något. När man väl ger igen så minns inte förövaren att det var han/hon som startade allt från början.

Om man inte ger igen tror folk att det är okej att bete sig illa. Om man ger igen så ser de inte varför man ger igen, de tror bara att jag är en elak person.

Jag har aldrig behovet att kasta första stenen på någon människa. Jag har det inte i mig att samla på stenar för att kasta. Men när jag rycker undan mattan på folk går ingen säker för jag kan konsten att rycka smärtfritt.

Om jag nu lever i min egen lilla drömvärld varför ska det komma fram demoner till mig och väcka mig. Varför ska folk jämföra sig med mig eller varför ska vuxna människor jämföra mig med andra människor? Dog folk om de kunde låta mig få leva mitt liv i fred? Kan jag rå över att folk är mer engagerade i mitt liv än i sina egna? En människa som planerar att såra en eller jämföra mig med andra är ju för engagerad i mig och mitt liv. Om folk kunde lägga ned den energin till att skapa sig ett eget liv skulle vi få en bättre värld att leva i.

Nu har jag träffat mediumet på auroafotograferingen

Man fick lägga sin hand på en platta samtidigt som man blev fotograferad. Fotografen bad mig ge en Hollywood smile vilket jag givetvis gjorde.

Sedan tolkades färgerna och min är ju lila som står för medialitet. Mediumet sa att jag var en sällsynt vara och att under hennes sittningar hade hon mött en tjej till som hade mina energier. Hon sa att jag inte alltid var så medveten om vad som händer utanför min egen värld. Att jag inte släpper någon människa in på mitt liv inte för att jag inte litar på folk utan för att jag inte är medveten om att folk vill in.
 fotograferingen.

Nedan ser ni Carita Stenbeck som föreläste för oss och den som gav mig mediumskapet var Nicole en mycket duktig och ung flicka från Stockholm.

Att falla är inte att misslyckas

Det är hur man reser sig efter ett fall som visar hur lyckad eller misslyckad man är som person. Det går heller inte att jämföra sitt resande hur andra människor reser sig från samma problem. Människa är som svagast när det kommer till smärta.

Ibland sätter man saker i system och kan inte förstå hur systemet började. Att sedan försöka avvänja sig från sitt system är att tappa greppet om tiden.

Jag vill inte tappa greppet om tiden……

Jag är född med en gåva som jag fortfarande nekar därför söker jag alltid andlig kontakt. Jag vill lägga min gåva på någon annan för jag orkar inte med den. Jag vill inte utveckla den ändå utvecklas den av sig själv. Jag har inte valt att ha den ändå förföljer den mig. Jag vill inte att folk ska se den ändå är den väldigt synlig för den som har falköga. Varför bär jag på denna gåva? Det kallas i gåva i folkmun men när man bär den är det bara till besvär och är en förbannelse.

No I can´t se dead people, men jag ser levande saker

Värst är när man försöker sova och det kommer en liten figur som vill umgås med en. Figuren pratar och pratar tills man ger upp att vilja sova. Är då inte detta en förbannelse?